Inflammation i bukspottkörteln – pankreatit

Bukspottkörteln producerar matsmältningsenzymer som normalt aktiveras först i tarmen. Vid pankreatit aktiveras dessa enzymer för tidigt, redan i bukspottkörteln, vilket leder till att körtelvävnaden börjar brytas ned och inflammeras. Detta kan orsaka kraftig smärta och påverka både matsmältning och ämnesomsättning.

Akut pankreatit

Akut pankreatit debuterar oftast plötsligt och ger tydliga, ofta kraftiga symtom. Tillståndet kännetecknas av en akut inflammation där bukspottkörtelns matsmältningsenzymer aktiveras i förtid och orsakar vävnadsskada. Smärtan är vanligtvis lokaliserad till övre delen av buken och kan stråla bak mot ryggen, ofta i kombination med illamående, kräkningar och feber.

I många fall är inflammationen mild och självläkande med rätt stödjande behandling, men akut pankreatit kan också bli allvarlig. Vid svårare former kan inflammationen leda till uttalad vätskeförlust, cirkulationspåverkan och påverkan på andra organ såsom njurar och lungor. Det finns även risk för lokala komplikationer som nekros, vätskeansamlingar och infektioner i eller runt bukspottkörteln.

Akut pankreatit kräver därför alltid medicinsk bedömning och ofta sjukhusvård för övervakning, smärtlindring och vätskebehandling. Tidig identifiering av bakomliggande orsak, exempelvis gallsten eller alkohol, är viktig för att minska risken för återfall och för att förebygga framtida komplikationer.

Kronisk pankreatit

Kronisk pankreatit utvecklas gradvis och innebär en långvarig, ofta återkommande inflammation som successivt leder till bestående skador i bukspottkörtelns vävnad. Inflammationen medför att normal körtelvävnad ersätts av ärrvävnad (fibros), vilket försämrar bukspottkörtelns förmåga att producera matsmältningsenzymer och hormoner.

Med tiden kan detta leda till exokrin pankreasinsufficiens, där nedbrytningen av fett, protein och kolhydrater blir otillräcklig. Följden kan bli diarréer, fettrik och illaluktande avföring, uppblåsthet, malabsorption och ofrivillig viktnedgång. Samtidigt kan den hormonproducerande delen av bukspottkörteln påverkas, vilket ökar risken för att utveckla diabetes.

Smärtbilden vid kronisk pankreatit varierar. Vissa har långvarig, molande buksmärta medan andra upplever skovvisa smärtepisoder eller successivt avtagande smärta i takt med att nervstrukturer skadas. Kronisk pankreatit är ett tillstånd som kräver långsiktig uppföljning och behandling med fokus på smärtlindring, enzymersättning, näringsstöd och behandling av bakomliggande orsaker.

Vanliga symtom vid pankreatit

Symtombilden vid inflammation i bukspottkörteln varierar beroende på om tillståndet är akut eller kroniskt, men vanliga symtom är:

• Smärta i övre delen av magen, ofta med utstrålning mot ryggen.
• Illamående och kräkningar.
• Feber.
• Nedsatt aptit.
• Uppblåsthet och ömhet i buken.

Vid kronisk pankreatit kan symtomen vara mer diffusa och yttra sig som långvarig buksmärta, fettrik och illaluktande avföring samt ofrivillig viktminskning.

Vanliga orsaker till inflammation i bukspottkörteln

De två vanligaste orsakerna till pankreatit är gallsten och alkohol, men flera andra faktorer kan bidra.

Gallsten

Gallsten kan blockera gall- och pankreasgången, vilket leder till att matsmältningsenzymer inte kan tömmas normalt och istället orsakar inflammation i bukspottkörteln.

Alkohol

Långvarig eller hög alkoholkonsumtion är en vanlig orsak till både akut och kronisk pankreatit. Alkohol kan direkt skada bukspottkörtelns celler och störa enzymbalansen.

Andra orsaker

Inflammation i bukspottkörteln kan även orsakas av läkemedel, höga triglycerider, kraftigt förhöjt kalcium, infektioner, autoimmuna tillstånd eller i vissa fall vara idiopatisk, det vill säga utan tydligt identifierbar orsak.

Hur ställs diagnosen pankreatit?

Diagnosen baseras på en kombination av symtom, laboratorieprover och bilddiagnostik. Vid misstanke om pankreatit är blodprover ofta första steget.

Blodprover

Förhöjda nivåer av pankreasamylas och lipasär typiska vid akut pankreatit. Även inflammationsmarkörer och elektrolyter analyseras för att bedöma sjukdomens svårighetsgrad.

Bilddiagnostik

Ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning Pancreas kan användas för att identifiera orsaken till inflammationen, exempelvis gallsten, samt för att bedöma komplikationer.

Behandling och uppföljning

Behandlingen av pankreatit beror på orsak och svårighetsgrad. Akut pankreatit kräver ofta sjukhusvård med smärtlindring, vätskebehandling och fasta för att avlasta bukspottkörteln. Vid gallstensorsakad pankreatit kan kirurgisk åtgärd bli aktuell. Vid kronisk pankreatit är behandlingen inriktad på smärtlindring, enzymtillskott, näringsstöd och behandling av bakomliggande orsak.

Hur kan man minska risken för ny inflammation?

Risken för återkommande pankreatit kan minska genom att behandla bakomliggande orsaker. Det kan innebära att avlägsna gallblåsan vid gallstenssjukdom, avstå från alkohol, behandla förhöjda blodfetter och följa medicinska råd vid läkemedelsutlöst pankreatit.