Förmaksflimmer – här är riskfaktorerna och orsaker du bör känna till

Människor som drabbats av beskriver det som att det började diffust: hjärtat rusar, slår ojämnt eller känns “fladdrigt”, ibland tillsammans med trötthet, andfåddhet eller sämre ork. Samtidigt finns det andra människor som inte märkt något alls  förrän ett , en eller en utredning av visar att rytmen inte är normal. Det är just av denna anledning som kunskap om riskfaktorer och orsaker till förmaksflimmer är viktig att ha. En del kan vi inte påverka, som ålder och ärftlighet. Men mycket av de andra riskfaktorerna går det faktiskt att göra något åt – till exempel blodtryck, vikt, alkoholvanor, sömn och annan underliggande sjukdom. Aktuella riktlinjer betonar tydligt att behandling av förmaksflimmer inte bara handlar om läkemedel och ingrepp, utan också om att hitta och påverka riskfaktorerna som ligger bakom och orsakar tillståndet.

Riskfaktorer och orsaker du kan – och inte kan – påverka

Vid förmaksflimmer uppstår elektriska signaler i hjärtats förmak som sker oregelbundet, detta gör att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. Det kan ge symtom, men det kan också vara tyst. Det viktiga är att tillståndet inte bara påverkar livskvaliteten, det ökar även risken för att få , och om det inte upptäcks och behandlas.

Finns det orsaker till förmaksflimmer som inte går att påverka?

Ja, det finns flera orsaker till förmaksflimmer som du själv tyvärr inte kan styra över fullt ut. Hit hör framför allt:

• Högre ålder – risken ökar tydligt med stigande ålder.

• Ärftlighet – förmaksflimmer kan förekomma oftare i vissa familjer.

• Medfödda eller strukturella hjärtfel – till exempel klaffsjukdom eller tidigare hjärtkirurgi.

• Tidigare hjärt-kärlsjukdom – som hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom.

Men detta betyder inte att utvecklingen av förmaksflimmer är “förutbestämd” – tvärtom ser man i modern vård att personer med medfödd sårbarhet ofta påverkas mycket av faktorerna som man kan förebygga och påverka, såsom högt blodtryck, övervikt, alkohol eller sömnapné.

Det är alltså möjligt att ha en bakgrundsrisk – men ändå minska den totala belastningen på hjärtat.

Vilka orsaker kan man påverka?

Det går att göra många medvetna val i vardagen för att minska risken att drabbas av förmaksflimmer, här är 4 riskfaktorer du faktiskt kan förebygga:

1. Högt blodtryck – detta är en av de viktigaste riskfaktorerna för förmaksflimmer. Hjärtat blir mer belastat när blodtrycket ligger för högt under en lång tid. Hjärtmuskeln och förmaken kan förändras strukturellt, vilket gör att de elektriska signalerna lättare blir störda. Därför är en kontroll av blodtrycket en nyckelfaktor, både för att förebygga förmaksflimmer och för att minska följdsjukdomar som stroke och hjärtsvikt.

2. Övervikt och fetma – dessa är också faktorer som ökar risken. Fettvävnad är inte bara ett “lager” av energi, utan påverkar kroppen biologiskt genom inflammation, hormonella signaler och ökad belastning på hjärta och kärl. Övervikt hänger dessutom ofta ihop med högt blodtryck, insulinresistens, sömnapné och sämre kondition – alla dessa är faktorer som tillsammans driver risken för förmaksflimmer. Både europeiska och amerikanska riktlinjer lyfter viktnedgång och behandling av obesitas som en viktig del för att minska på risken att drabbas av förmaksflimmer.

3. Alkohol – detta är en annan vanlig och ibland underskattad faktor. En del får hjärtklappning redan efter måttliga mängder, medan andra märker problem först efter att de har uppnått en hög konsumtion eller efter perioder med ett mer intensivt drickande. Alkohol kan påverka hjärtats elektriska signalering direkt och samtidigt försämra sömn, blodtryck och återhämtning.

4. Rökning – även rökning nämns i de internationella riktlinjerna som en faktor att åtgärda. Rökning skadar blodkärlen och ökar den kardiovaskulära risken samt samverkar ofta med andra belastningar som högt blodtryck och lungsjukdom.

Det är relativt vanligt att verkligheten ser ut så här, man har lätt förhöjt blodtryck, några kilos övervikt, snarkar mycket och dricker alkohol på helgerna – utan att känna sig “sjuk”. Alla dessa faktorer kan tillsammans bidra till en ökad risk över tid. Det är därför en kan vara värdefull även när man mår relativt bra.

Andra sjukdomar som kan orsaka eller trigga förmaksflimmer

Förmaksflimmer uppstår ofta inte isolerat, det är ett tillstånd som ofta är i samspel med andra sjukdomar.

Vanliga bakomliggande tillstånd är:

• Kranskärlssjukdom

• Klaffsjukdom

• Lungsjukdom

• Sömnapné

• (hypertyreos)

Kan stress orsaka förmaksflimmer?

Svaret är att stress i sig sällan är den enda grundorsaken, men den kan fungera som en utlösande faktor hos personer som redan har en sårbarhet. Detsamma gäller infektion, feber, vätskebrist, sömnbrist och störningar i kroppens salter och mineraler, så kallade . Om kalium, magnesium eller andra elektrolyter ligger fel kan hjärtats retledningssystem påverkas. Även vissa läkemedel, kosttillskott och stimulantia kan bidra hos känsliga personer.

Sömnapné – ofta en underbehandlad kardiovaskulär riskfaktor

Det här tillståndet förtjänar särskild uppmärksamhet. Vid obstruktiv sömnapné stannar andningen upp under sömnen upprepade gånger. Det här leder då till syrebrist, stresspåslag i kroppen, blodtrycksstegring och ökad belastning på hjärtat. American Heart Association har lyft sömnapné som en viktig och ofta underbehandlad kardiovaskulär riskfaktor, och screening rekommenderas särskilt hos personer med svårbehandlat blodtryck eller återkommande förmaksflimmer.

Hypertyreos – klassiskt exempel på en orsak som kan behandlas

Ett klassiskt exempel på en behandlingsbar orsak till förmaksflimmer är en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos). Om man har en ämnesomsättning som går på högvarv blir hjärtat mer retbart och pulsen stiger, vilket kan utlösa förmaksflimmer. Därför ingår ofta provtagning av i utredningen. (nhs.uk)

Symtom och varningssignaler

Förmaksflimmer kan kännas väldigt olika från person till person.

Vanliga symtom är:

• hjärtklappning eller oregelbundna hjärtslag

• snabb puls

• andfåddhet

• trötthet eller sämre ork

• yrsel

• obehag i bröstet

• nedsatt prestationsförmåga vid träning eller arbete

Varningssignaler

Det är också viktigt att veta att förmaksflimmer också kan vara helt symtomlöst. En del upptäcker det först när blodtrycket kontrolleras, pulsen känns oregelbunden eller när ett EKG tas inför operation, företagshälsokontroll eller vid utredning av stroke.

Vad kan du själv göra – och när bör du testa dina värden?

Det mest effektiva förebyggande arbetet handlar ofta om att identifiera det som går att påverka tidigt. Om du vill minska risken för förmaksflimmer, eller redan har fått diagnosen, är följande särskilt viktigt:

• kontrollera och behandla högt blodtryck

• arbeta med viktnedgång vid övervikt eller obesitas

• begränsa alkohol

• sluta röka

• behandla diabetes, sköldkörtelsjukdom och andra bakomliggande sjukdomar

• uppmärksamma symtom på sömnapné, till exempel snarkning, andningsuppehåll och uttalad dagtrötthet

• prioritera regelbunden fysisk aktivitet och god sömn

Provtagning och <Link to="/halsokontroller/">hälsokontroller</Link> kan inte ensamma ställa diagnosen – oftast behövs ett eller rytmregistrering – men de kan hjälpa till att upptäcka flera av de riskfaktorer som ligger bakom så som blodtryck, blodsocker, blodfetter, njurvärden och sköldkörtelprover.

Det kan vara extra klokt för personer med trötthet, hjärtklappning, högt blodtryck eller hereditet för hjärt-kärlsjukdom att genomföra en hälsokontroll som även innefattar ett EKG.

Att känna till riskfaktorer och orsaker till förmaksflimmer handlar alltså inte bara om att förstå en diagnos, utan om att få möjlighet att påverka sin framtida hjärthälsa. Ju tidigare man hittar belastande faktorer, desto större chans att förebygga komplikationer.