Snabbversion
Sköldkörteln är en liten körtel på halsen som styr viktiga funktioner i kroppen, som ämnesomsättning, energinivå och temperatur. När den producerar för lite hormon (hypotyreos) kan du bli trött, frusen och gå upp i vikt. Om den producerar för mycket (hypertyreos) kan du känna oro, få hjärtklappning och gå ner i vikt snabbt.
Sköldkörtelsjukdom är vanligt – nästan en halv miljon svenskar är drabbade, särskilt kvinnor. Ett enkelt blodprov som mäter TSH, T4 och T3 kan ge svar på om din sköldkörtel fungerar som den ska. Behandling finns och kan ge stor effekt på välmåendet.
Känner du dig trött utan orsak, har förändrad vikt eller känner dig ur balans? Då kan det vara dags att kolla dina sköldkörtelvärden.
Vad gör egentligen sköldkörteln?
Sköldkörteln må vara relativt liten – ungefär som en fjäril som vilar på halsens framsida – men den har ett imponerande ansvar. Den styr nämligen kroppens tempo! Genom att producera hormonerna T4 (tyroxin) och T3 (trijodtyronin) ser sköldkörteln till att vi har energi, håller värmen, tänker klart och att kroppens funktioner rullar på i lagom takt. Man skulle kunna kalla den kroppens inbyggda motor – och när motorn inte fungerar som den ska, märks det ofta på flera olika sätt.
Sköldkörtelsjukdom – mycket vanligare än du tror
Visste du att nästan en halv miljon svenskar lever med någon form av sköldkörtelrubbning? Det är alltså en av de vanligaste hormonella sjukdomarna i landet – men många går länge utan att förstå varför de känner sig trötta, nedstämda eller ur balans.
Det är särskilt kvinnor mellan 30 och 60 år som drabbas, men både yngre och män kan också påverkas. Det bästa? Det går att få hjälp – och det börjar ofta med ett enkelt blodprov.
Vanliga typer av sköldkörtelsjukdom
Sköldkörteln kan påverkas på olika sätt, och när den producerar för lite eller för mycket hormon får kroppen svårt att hålla balansen. De två vanligaste rubbningarna är hypotyreos och hypertyreos – tillstånd som påverkar kroppen på motsatta sätt, men som båda kan ge tydliga signaler om något inte står rätt till.
Hypotyreos – när kroppen går på lågvarv
Hypotyreos innebär att sköldkörteln producerar för lite hormon. Det gör att kroppen går i ett långsammare tempo än normalt.
Vanliga symtom vid Hypotyreos
- Trötthet och frusenhet
- Viktuppgång
- Nedstämdhet eller hjärndimma
- Torr hud och långsamma reflexer
Vanligaste orsaken till Hypotyreos är en autoimmun sjukdom som kallas Hashimotos tyreoidit, där immunförsvaret angriper sköldkörteln.
Hypertyreos – när allt går för snabbt
Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket hormon, vilket gör att kroppen rusar.
Vanliga symtom vid Hypertyreos:
- Hjärtklappning och oro
- Viktnedgång trots normal matlust
- Sömnsvårigheter
- Svettningar och darrningar
Den vanligaste orsaken är Graves sjukdom, också den autoimmun.
Det är enkelt att kolla upp sköldkörtlen - Så här gör du
Det krävs inga avancerade tester för att se hur sköldkörteln fungerar – ett enkelt blodprov räcker ofta långt. De tre viktigaste hormonerna att kontrollera för att identifiera sköldkörtelrubbning är följande:
- TSH – hormonet som berättar om sköldkörteln jobbar för snabbt eller långsamt.
- Fritt T4 – visar hur mycket sköldkörtelhormon som cirkulerar i blodet.
- Fritt T3 – det aktiva hormonet som påverkar kroppens celler direkt.
Här kan du även läsa mer om ett komplett sköldkörteltest som inkluderar samtliga markörer ovan inklusive läkarutlåtande.
Vid misstanke om en autoimmun orsak brukar även antikroppar som TPO(Hashimoto) eller TRAK(Graves) mätas. Du bör testa dig om du ofta känner dig trött, frusen, orolig, går upp eller ner i vikt utan orsak, eller har andra symtom som inte förklaras av något annat.
Behandling – när balansen är rubbad
Har du för lite hormon i kroppen (hypotyreos) behandlas du oftast med Levaxin, ett läkemedel som ersätter det kroppen själv inte kan producera. I vissa fall kombineras det med Liothyronin (T3). Har du hypertyreos finns flera alternativ: läkemedel, radiojodbehandling eller kirurgi, beroende på orsak och symtom. Målet är alltid att få kroppen i balans igen.