Snabbversion
1. IBS
IBS, eller irritabel tarm, är en av de vanligaste orsakerna till återkommande magont. Tillståndet beror på en störning i samspelet mellan hjärnan och tarmen, vilket gör att tarmen blir överkänslig mot vissa livsmedel, stress och hormonella förändringar. Smärtan kan kännas som kramp, tryck eller bubblande obehag och varierar ofta i intensitet under dagen.
För många kommer symtomen i skov – perioder då magen krånglar följt av perioder då den känns mer normal. Ofta kombineras smärtan med diarré, förstoppning, gaser och uppblåsthet. IBS påverkar inte tarmens struktur och är inte farligt, men det kan påverka livskvaliteten starkt om man inte får rätt stöd och behandling.
Hur vanligt är det – och vem drabbas?
Runt 8–11 % av världens befolkning beräknas leva med IBS, men många får aldrig en formell diagnos. En svensk studie visar att endast 1–2 % registreras inom primärvården, vilket tyder på att många hanterar besvären på egen hand. Kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män, och symtomen debuterar ofta i 20–40-årsåldern. Stress, hormonella variationer och tidigare maginfektioner kan öka risken.
Vad kan du själv göra?
- För matdagbok och identifiera livsmedel som förvärrar symtomen, som lök, bönor eller mejeriprodukter.
- Minska stress, sov tillräckligt och försök hålla en jämn måltidsrytm.
- En FODMAP-anpassad kost, som utesluter vissa kolhydrater, kan lindra besvären för många.
- Motion, djupandning och avslappningstekniker kan lugna tarmen genom att minska stressnivåerna.
Sök vård om du får blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång, feber eller långvarig smärta som påverkar vardagen.
2. Magkatarr eller magsår
Magkatarr (gastrit) innebär att magslemhinnan är inflammerad eller irriterad, medan magsår (ulcus) innebär att slemhinnan har skadats på djupet. Båda tillstånden orsakar brännande eller molande smärta högt upp i magen, ofta i samband med hunger, stress eller intag av kaffe och alkohol. Många upplever också illamående, sura uppstötningar eller tidig mättnadskänsla.
Vanliga orsaker är infektion med bakterien Helicobacter pylori eller långvarig användning av smärtstillande läkemedel som ibuprofen eller naproxen. Vid misstanke om infektion så kan även ett antikroppstest för Helicobacter pylori genomföras. Vidare så kan även stress, oregelbundna matvanor och rökning förvärra symtomen. Obehandlat kan magsår leda till blödningar eller i sällsynta fall perforation av magsäcken, vilket kräver akut vård.
Hur vanligt är magsår i dag?
Globalt har mellan 5–10 % av befolkningen haft magsår någon gång i livet. I Sverige har förekomsten minskat markant tack vare effektiv behandling av H. pylori och ökad medvetenhet kring läkemedelsbiverkningar. Trots det uppstår nya fall varje år – särskilt bland äldre, stressade eller de som tar antiinflammatoriska läkemedel.
Så kan du förebygga och lindra magsår
- Undvik kaffe, alkohol och starkt kryddad mat som kan irritera slemhinnan.
- Var försiktig med långvarig användning av NSAID-preparat, och kombinera dem aldrig med alkohol.
- Rökstopp och stresshantering förbättrar läkning och minskar återfall.
- Ät mindre, regelbundna måltider och undvik att ligga ner direkt efter att du ätit.
Sök vård akut om du får svart avföring, blodiga kräkningar eller plötslig, kraftig magsmärta.
3. Gallsten eller gallblåsesjukdom
Gallstenar bildas när gallan, som hjälper kroppen att bryta ner fett, blir för koncentrerad och små kristaller börjar klumpa ihop sig. De flesta märker inte av det, men hos vissa kan stenarna orsaka kraftiga smärtor i övre delen av magen, särskilt efter fet eller riklig mat. Smärtan kan stråla mot ryggen eller höger skuldra och ibland åtföljas av illamående och kräkningar.
Om stenen fastnar och blockerar gallgången kan det leda till inflammation i gallblåsan (kolecystit) eller gallgångarna (kolangit), vilket kräver läkarvård. I svårare fall kan även levern påverkas, och man kan utveckla gulsot. För att undersöka gallvägar, gallblåsa och bukspottkörtel mer detaljerat kan en MRCP (Magnetic Resonance Cholangiopancreatography) genomföras. Det är en specialiserad typ av MR-undersökning av buken som ger mycket tydliga bilder av gallgångar och pankreasgångar – helt utan strålning eller kontrastmedel som påverkar njurarna.
En magnetröntgen MRCP kan påvisa gallstenar, gångförträngningar, cystor och andra avvikelser i gall- och bukspottkörtelområdet, och används ofta när ultraljud eller blodprov inte räcker för att fastställa orsaken till återkommande smärta eller gulsot.
Hur många drabbas av gallsten?
I västvärlden har omkring 10–15 % av vuxna gallsten, men bara en del får symtom. Risken ökar med ålder, övervikt, kvinnligt kön och högt kolesterol. I Sverige har ungefär en av tio vuxna gallsten, och cirka 1 % utvecklar nya stenar varje år. Kvinnor drabbas oftare, särskilt under graviditet eller vid hormonella förändringar.
Så kan du minimera risken för gallsten
- Ät regelbundet och undvik mycket feta måltider som belastar gallproduktionen.
- Behåll en stabil vikt – snabb viktminskning ökar risken för stenbildning.
- Undvik kraftiga svältkurer och långvariga fasta perioder.
- Vid feber, gulsot eller återkommande anfall bör du söka vård – gallblåsan kan behöva opereras bort.
4. Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
Inflammatorisk tarmsjukdom är ett samlingsnamn för Crohns sjukdom och ulcerös kolit – kroniska tillstånd där immunförsvaret angriper tarmens slemhinna. Det leder till inflammation, sår och ibland förträngningar i tarmen. Symtomen varierar beroende på vilken del av tarmen som är drabbad, men vanliga tecken är långvarig diarré, buksmärtor, blod i avföringen och viktnedgång.
Sjukdomarna kommer ofta i skov – perioder med aktiva symtom följt av lugnare faser. Orsaken är inte helt känd, men genetisk predisposition, förändringar i tarmfloran och immunologiska reaktioner tros spela roll. IBD kräver alltid medicinsk utredning och uppföljning, eftersom obehandlad inflammation kan skada tarmen över tid.
Vid misstanke om Crohns sjukdom eller när man vill följa upp sjukdomens utbredning i tunntarmen kan en MR tunntarm(även kallad MR enterografi) genomföras. Det är en magnetkameraundersökning som på ett mycket detaljerat sätt visar tarmväggar, slemhinna och omgivande vävnad – helt utan strålning. MR tunntarm kan upptäcka inflammation, sår, fistlar och förträngningar i tunntarmen och används ofta för att bedöma sjukdomsaktivitet och behandlingssvar vid Crohns sjukdom.
Hur vanligt är IBD i Sverige?
Sverige tillhör de länder i världen med högst förekomst. Cirka 1 % av befolkningen – motsvarande cirka 100 000 personer – lever med IBD. Sjukdomen debuterar oftast i yngre vuxen ålder, mellan 20 och 40 år, och förekommer lika ofta hos män som kvinnor. Antalet diagnoser har ökat de senaste decennierna, delvis tack vare förbättrad diagnostik.
Så kan du leva bättre med IBD
- Sök vård om du har blod i avföringen, långvarig diarré eller smärta som inte går över.
- Ät näringsrikt och undvik rökning – särskilt viktigt vid Crohns sjukdom, där rökning förvärrar inflammationen.
- Medicinsk behandling, inklusive antiinflammatoriska läkemedel och ibland biologiska terapier, kan hålla sjukdomen i remission.
- Stresshantering, sömn och fysisk aktivitet bidrar till stabilare sjukdomsförlopp.
5. Stress och psykisk ohälsa
Långvarig stress, oro och psykisk belastning påverkar magen genom den så kallade tarm–hjärn-axeln – ett nätverk av signaler mellan nervsystem, tarmflora och immunförsvar. När kroppen står i ständig beredskap produceras mer kortisol och adrenalin, vilket stör matsmältningen, förändrar tarmrörelser och kan ge allt från kramp och diarré till förstoppning och uppblåsthet.
Det finns även ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och magbesvär. Ångest, depression och sömnbrist påverkar tarmfunktionen och kan förstärka redan existerande problem som IBS eller gastrit. Därför bör man se magen som en del av helheten – både kropp och sinne behöver balans för att fungera optimalt.
Varför reagerar magen på stress?
Stressrelaterade magbesvär är mycket vanliga. Studier visar att upp till 70 % av personer med IBS också har symtom på ångest eller depression. Hjärnan och tarmen kommunicerar via vagusnerven, och när stresshormoner stiger blir tarmen känsligare. Det kan ge spända muskler, förändrad tarmflora och ökad gasbildning – vilket förklarar varför oro så ofta känns i magen.
Vad kan hjälpa?
- Regelbunden motion, promenader eller yoga kan minska stressnivåer och förbättra matsmältningen.
- Psykologisk behandling, till exempel KBT eller hypnosterapi, har visat god effekt på funktionella magbesvär.
- Avslappning, meditation och djupandning kan lindra akuta besvär vid stressmage.
- Om du ofta får magont i samband med stress – prata med vårdgivare. Det finns hjälp att få, både medicinskt och terapeutiskt.
När ska du söka vård vid magont?
Kontakta vården om du upplever något av följande:
- Ihållande eller plötslig kraftig buksmärta
- Blod i avföring eller kräkning
- Feber, gulsot eller ofrivillig viktnedgång
- Magont som inte går över inom en vecka
Preventiv undersökning med MR buk
Om du har återkommande magsmärtor men känner att du inte får tillräcklig hjälp via vårdcentralen kan en MR buk (magnetkameraundersökning av buken) ge svar. Det är en avancerad undersökning som med hög precision visar organ som lever, gallblåsa, bukspottkörtel, njurar och tarm – helt utan joniserande strålning. Undersökningen kan påvisa inflammationer, cystor, tumörer, fettinlagringar och andra förändringar som ofta inte upptäcks vid vanliga ultraljud eller blodprover.
Vid misstanke om gallsten eller sjukdomar i gallgångarna kan en MRCP (Magnetic Resonance Cholangiopancreatography) genomföras, som ger tydliga bilder av gallvägar och bukspottkörtelgångar. Om man i stället misstänker inflammatoriska tillstånd som Crohns sjukdom kan en MR tunntarm ge detaljerad information om tarmens tillstånd och hjälpa till att följa sjukdomens utveckling över tid.
Fördelar med MR-undersökning
- Ingen joniserande strålning – skonsam för kroppen
- Hög detaljnivå i mjukdelar och organ
- Ger snabbare väg till diagnos och behandling
- Kan ge trygghet genom att utesluta allvarliga tillstånd
Genom att boka en MR buk får du en helhetsbild av bukens organ och en möjlighet att förstå orsaken bakom dina besvär. En tidig och noggrann undersökning kan inte bara minska oro, utan också bidra till att upptäcka eventuella sjukdomar i ett tidigt skede – när behandling är som mest effektiv.
Sammanfattning
Dagliga eller återkommande magsmärtor är vanliga, men ska aldrig ignoreras. De kan bero på allt från stress och IBS till mer komplexa tillstånd som gallsten eller inflammatorisk tarmsjukdom. Genom att lyssna på kroppens signaler, göra rätt livsstilsförändringar och vid behov komplettera med medicinska undersökningar, kan du ta kontroll över din hälsa och minska risken för framtida komplikationer. Om du upplever att dina symtom inte tas på allvar – sök en andra bedömning. En enkel MR-undersökning kan ge tydliga svar, lugn och vägledning till nästa steg i din vård.
