Vad är D-dimer?
D-dimer, eller Fibrin-D-Dimer, är en nedbrytningsprodukt som bildas när ett blodkoagel löses upp i kroppen. När koagulationssystemet aktiveras bildas fibrin för att stoppa blödningar, och när detta fibrin senare bryts ned av enzymet plasmin i en process som kallas fibrinolys, frisätts fragment – däribland D-dimer – till blodet. D-dimer är därmed en markör för pågående eller nyligen avslutad koagulations- och fibrinolysaktivitet i kroppen.
Normalt sett ska mängden D-dimer i blodet vara låg, men vid tillstånd som leder till ökad bildning och nedbrytning av blodproppar stiger koncentrationen av D-dimer i blodet. Därför används analysen främst som ett verktyg för att utesluta allvarliga tillstånd som involverar blodproppar.
Varför analyserar man D-dimer?
D-dimer-analys används inom vården främst för att:
- Utesluta djup ventrombos (DVT)
- Utesluta lungemboli (LE)
- Bedöma disseminerad intravaskulär koagulation (DIC)
- Stödja utredningen av andra tillstånd med misstänkt tromboembolism
Testet används framför allt i akuta situationer där patienten uppvisar symtom som kan vara tecken på blodpropp, såsom smärta, svullnad eller andfåddhet. I dessa fall kan ett negativt D-dimer-test – särskilt i kombination med låg klinisk sannolikhet – vara tillräckligt för att säkert utesluta en blodpropp utan behov av ytterligare bilddiagnostik.
Vad betyder ett högt D-dimer?
Förhöjda nivåer av D-dimer indikerar att det har förekommit en ökad nedbrytning av fibrin, vilket i sin tur tyder på att kroppen har haft en aktiv blodproppsbildning och påbörjat dess nedbrytning. Det är dock viktigt att förstå att testet är mycket känsligt men inte särskilt specifikt.
Förhöjda nivåer av D-dimer kan förekomma vid bland annat:
- Djup ventrombos eller lungemboli
- Infektioner och inflammation
- Postoperativt tillstånd
- Trauma
- Graviditet
- Leversjukdom
- Cancer
- Hög ålder
Det innebär att ett förhöjt D-dimer-värde inte är tillräckligt för att ställa diagnos på egen hand – det måste alltid tolkas i klinisk kontext och i kombination med andra undersökningar.
När är analys för D-dimer användbart?
D-dimer är särskilt värdefullt i kombination med en klinisk bedömning enligt t.ex. Wells score för DVT eller lungemboli. Om sannolikheten för blodpropp är låg och D-dimer är normalt, kan en blodpropp i de flesta fall uteslutas utan att gå vidare med bilddiagnostik.
Det är viktigt att notera att testet har begränsat värde hos patienter med förhöjd grundnivå av D-dimer, som till exempel äldre individer, gravida eller patienter med cancersjukdom. I dessa fall kan testet ofta ge falskt positiva utslag och bör därför tolkas med försiktighet.
Testa dina D-dimer-nivåer
Att mäta D-dimer kan vara avgörande vid misstanke om blodpropp i kroppen, särskilt i akuta situationer. Eftersom testet är så känsligt kan det hjälpa till att snabbt utesluta farliga tillstånd och undvika onödiga undersökningar. Det är dock viktigt att provet tas och tolkas av vårdpersonal i rätt klinisk kontext. Testet utförs via blodprov och kan ibland ingå i större utredningar vid t.ex. oförklarliga smärttillstånd, andningsbesvär eller långvarig svullnad i benet. I dessa sammanhang används ofta D-dimer som en första screening innan mer avancerade metoder som ultraljud eller datortomografi övervägs.