Varukorg

Provtagningsavgift?

Provtagningsavgiften är en fast kostnad som avser besöket på mottagningen där du lämnar ditt prov. Avgiften påverkas inte av hur många tester du har beställt, men varierar beroende på ordervärdet:

  • För ordervärde under 350 kr är provtagningsavgiften 129 kr.
  • För ordervärde mellan 350 kr och 1000 kr är avgiften 59 kr.
Fri provtagningsavgift

Vid köp över 1000 kr ingår provtagningsavgiften.

Ge en hälsokontroll i julklapp 🎁
10% rabatt på ALLT med koden JUL10
REN

Blodtrycks- & RAAS-markör

Renin

Renin är ett enzym från njurarna som startar RAAS-systemet och påverkar blodtryck, vätskevolym och saltbalans. Mätning av P-Renin, oftast tillsammans med aldosteron, används vid utredning av högt blodtryck och misstänkta rubbningar i RAAS.

Vad är renin?

Renin är ett enzym som produceras i njurarnas juxtaglomerulära celler och fungerar som startpunkten i kroppens blodtrycks- och vätskereglerande system, RAAS (renin–angiotensin–aldosteron-systemet). Renin frisätts när njurarna uppfattar att blodtrycket är för lågt, blodvolymen minskar eller när natriumhalten i njurarnas filtrat sjunker. Genom att aktivera RAAS påverkar renin både blodtryck, blodvolym och saltbalans.

Hur styrs renin i kroppen?

Renin produceras i de juxtaglomerulära cellerna i njurarna, som fungerar som både tryck- och saltsensorer. Dessa celler registrerar förändringar i blodtryck, blodflöde och natriumhalt och anpassar reninfrisättningen därefter för att hålla blodtryck och cirkulation så stabilt som möjligt.

  • Lågt blodtryck eller minskat blodflöde till njurarna.
  • Låg natriumhalt i njurarnas distala tubuli.
  • Aktivering av sympatiska nervsystemet (t.ex. vid stress eller fysisk påfrestning).

Dessa signaler gör att njurarna ökar reninsekretionen för att återställa kroppens balans genom att aktivera RAAS-systemet.

Vad gör renin i kroppen?

Renin startar RAAS-kedjan genom att omvandla proteinet angiotensinogen (som bildas i levern) till angiotensin I. Detta omvandlas sedan vidare till angiotensin II, ett hormon som drar ihop blodkärlen och därmed höjer blodtrycket, stimulerar binjurarna att frisätta aldosteron samt gör att njurarna återupptar mer natrium och vatten. Tillsammans leder detta till ökad blodvolym och stabilisering eller höjning av blodtrycket när kroppen behöver det. På så sätt är renin en av kroppens viktigaste markörer för att förstå hur blodtryck och vätskebalans regleras.

Varför mäter man P-Renin?

P-Renin används framför allt vid utredning av högt blodtryck, särskilt när en hormonell orsak misstänks. Renin analyseras nästan alltid tillsammans med aldosteron, eftersom deras inbördes förhållande är avgörande för diagnostiken. Renin är en central komponent i beräkningen av aldosteron/renin-kvoten (ARR-kvoten), som är förstahandsmetoden för att screena för primär hyperaldosteronism (Conn’s syndrom). Kvoten hjälper läkare att avgöra om aldosteronproduktionen är onormalt hög i relation till renin.

Mätning av renin är också värdefull vid sekundär hypertoni, njursjukdomar och vid rubbningar i kaliumbalansen.

Vanliga indikationer för provtagning av P-renin

  • Utredning av högt blodtryck med misstanke om hormonell påverkan
  • Snabbt debuterande eller svårbehandlad hypertoni
  • Oklara rubbningar i kalium (lågt eller högt kalium)
  • Misstanke om renovaskulär hypertoni (t.ex. njurartärstenos)
  • Misstanke om störningar i RAAS-systemet

Notera att renin ofta tolkas i relation till aldosteron. Kombinationen av båda proverna ger den tydligaste diagnostiska bilden.

Vad kan ett högt reninvärde bero på?

Ett förhöjt reninvärde ses när kroppen försöker öka blodtryck eller blodvolym genom att aktivera RAAS-systemet. Vanliga orsaker är:

  • Renovaskulär påverkan (t.ex. njurartärförträngning)
  • Hjärtsvikt
  • Kronisk njursjukdom
  • Lågt blodtryck, vätskebrist eller blodförlust

Högt renin tillsammans med högt aldosteron kan tyda på sekundär hyperaldosteronism, medan högt renin och lågt aldosteron kan förekomma vid binjurebarkssvikt.

Vad kan ett lågt renin bero på?

Lågt renin ses framför allt när aldosteron produceras i överskott oberoende av RAAS-systemet, såsom vid primär hyperaldosteronism (Conn’s syndrom). Renin kan även vara lågt vid:

  • Njurinsufficiens där reninproducerande vävnad är skadad
  • Långvarigt högt saltintag
  • Påverkan från vissa läkemedel, t.ex. betablockerare

Symtom och kliniska tecken kopplade till rubbat renin

Rubbade reninnivåer ger i sig inga direkta symtom, men de underliggande tillstånden kan ge:

  • Högt eller svårbehandlat blodtryck
  • Lågt kalium – trötthet, muskelsvaghet, krampkänningar
  • Yrsel eller blodtrycksfall
  • Tecken på njur- eller hjärtsjukdom

Aldosteron/Renin-kvot (ARR) – varför är den viktig?

ARR-kvoten jämför nivån av aldosteron med nivån av renin. Det är det primära screeningtestet för primär hyperaldosteronism.

  • Högt aldosteron + lågt renin → hög ARR-kvot → misstanke om primär hyperaldosteronism
  • Högt renin + högt aldosteron → sekundär hyperaldosteronism
  • Lågt aldosteron + högt renin → möjlig binjurebarkssvikt

Tolkningen måste alltid relateras till provtagningens förutsättningar, läkemedel och saltintag.

Provtagning och viktiga förberedelser vid P-Renin

Renin påverkas av flera faktorer, vilket gör standardiserad provtagning viktig:

  • Prov tas oftast på morgonen
  • Kroppsposition ska dokumenteras – olika referensintervall gäller för liggande och stående
  • Patienten bör ha stått/gått i cirka 30 minuter inför ett stående prov
  • P-Renin analyseras från samma rör som P-Aldosteron

Renin påverkas av saltintag och många blodtrycksläkemedel såsom betablockerare, ACE-hämmare, ARB, spironolakton, eplerenon och diuretika. Lakrits kan också ge falskt låga reninvärden.

Referensintervall för Renin

Referensintervallen varierar mellan laboratorier och beror på kroppsläge och analysmetod. Jämför alltid med ditt specifika provsvar.

Tolkningen baseras ofta på:

  • Reninnivån i relation till aldosteron
  • ARR-kvoten
  • Kaliumvärde
  • Klinisk bild, blodtryck och eventuell samsjuklighet