Hoppa till innehållet
Testmottagningen logo
en
sv
Testmottagningen logo

Fot

Foten är en komplex struktur som bär upp kroppens vikt och möjliggör rörelse. Den består av ben, muskler, senor och leder som samarbetar för balans och gång.

Innehåll

Snabbversion

Vad är foten?

Foten är den nedersta delen av benet som har direkt kontakt med marken. Den består av 26 ben, över 30 leder samt ett nätverk av muskler, ligament och senor. Foten är uppdelad i tre delar: framfot, mellanfot och bakfot. Dess huvudfunktioner är att stödja kroppsvikten, absorbera stötar och möjliggöra gång och löpning.

Anatomi och uppbyggnad

Foten består av 26 ben: 7 i bakfoten (inklusive hälbenet och språngbenet), 5 mellanfotsben och 14 tåben. Dessa hålls samman av ligament och rörs av både inre och yttre fotmuskler. Starka senor som akillessenan (hälsenan) spelar också en central roll i fotens rörelseförmåga.

Funktion och biomekanik

Foten fungerar som en stötdämpare och en hävstång vid gång och löpning. Dess valvstruktur gör det möjligt att hantera kroppsvikt och dynamisk belastning. Foten anpassar sig till olika underlag och balanserar kroppen.

Rörelse och belastning

Vid varje steg genomgår foten en komplex sekvens av rörelser: hälisättning, fotrullning och frånskjut. Detta kräver god muskelkontroll, rörlighet och stabilitet i hela foten och .

Utveckling och ålder

Hos barn är fotvalven inte fullt utvecklade och kan uppfattas som "platta". Med åldern kan valven sjunka, vilket kan ge besvär. Äldre personer drabbas oftare av slitage och nedsatt cirkulation i fötterna.

Vanliga tillstånd och sjukdomar

Foten är utsatt för både akuta skador och överbelastning. Vanliga problem inkluderar hälsporre, plantar fasciit, hallux valgus, stressfrakturer och artros. Felaktiga skor, övervikt och mycket stående arbete ökar risken för besvär.

Undersökning och diagnos

Diagnostik sker ofta genom klinisk undersökning, gånganalys och ibland bilddiagnostik som röntgen, ultraljud eller MR av foten. En fysioterapeut, ortoped eller fotterapeut kan göra bedömningen beroende på problemets natur.

Relevanta symtom

  • Smärta i häl, hålfot eller framfot
  • Svullnad eller stelhet
  • Domningar eller stickningar
  • Snedställning av tår eller fotvalv
  • Trötthet i fötterna efter aktivitet

Relaterade tillstånd och diagnoser

  • Plantar fasciit
  • Hälsporre
  • Mortons neurom
  • Hallux valgus
  • Pes planus (plattfot)
  • Artros i fotled eller tåleder

Frågor och svar

Plantar fasciit är en inflammation i bindväven under foten, ofta nära hälbenet. Det orsakar smärta, särskilt vid första stegen på morgonen. Vanlig hos löpare och personer som står mycket.

Hälsporre är en liten benutväxt på undersidan av hälbenet, där senstråket plantarfascia fäster. Den uppstår ofta till följd av långvarig belastning och drag i vävnaden, till exempel vid plantar fasciit. Hälsporren i sig ger sällan smärta – det är oftast den associerade inflammationen i senfästet som orsakar besvären.

Nej, men de hänger ofta ihop. Plantar fasciit är en inflammation i senfästet under foten, medan en hälsporre är en liten benutväxt på hälbenet. Många med plantar fasciit har också en hälsporre, men det är inte den som orsakar smärtan – det är själva inflammationen i senan.

Hälsporre orsakas av långvarig överbelastning av hälens senfästen, ofta i samband med plantar fasciit. Den visar sig som en liten benutväxt på hälbenet och kan ge smärta vid gång.

Hallux valgus är en snedställning av stortån som böjer sig mot de resterande tårna på foten. Det orsakar en utbuktning på insidan av foten och kan ge smärta och problem med skor.

Behandlingen av smärtan beror på orsaken men kan inkludera vila, skoinlägg, sjukgymnastik, antiinflammatoriska läkemedel eller vid behov kirurgi. Tidig diagnos förbättrar prognosen.

Om smärtan inte går över med egenvård, förvärras, påverkar gång eller orsakar domningar bör du söka vård. Plötslig svullnad eller missfärgning kräver också bedömning.

Plattfot innebär helt nedsjunket fotvalv, medan lågt fotvalv är en mildare form. Båda kan orsaka smärta eller belastningsproblem, särskilt utan stödjande skor.

Stödjande skor med bra dämpning, rymlig tåbox och fast hälkappa är bäst. Ortopediska inlägg kan behövas för vissa tillstånd. Undvik platta eller trånga skor.

Välj rätt skor, byt dem regelbundet, träna fötterna med balans- och styrkeövningar och undvik långvarigt stående. Tidig åtgärd av besvär minskar risken för kroniska problem.

En viss trötthetskänsla är normalt efter längre promenader, men smärta, särskilt ihållande eller lokaliserad, kan tyda på överbelastning eller felaktigt stöd som bör utredas vidare.