Så vet du hur dina njurar mår – viktiga blodprover för njurfunktion

Njurfunktionstester visar hur effektivt njurarna renar blodet från avfallsämnen och reglerar vätskebalansen. De viktigaste markörerna – Kreatinin, Cystatin C och eGFR – används för att upptäcka tidiga tecken på nedsatt njurfunktion. Förhöjda värden betyder inte alltid sjukdom, men bör följas upp, särskilt vid diabetes, högt blodtryck eller långvarig läkemedelsanvändning. Regelbunden kontroll är det bästa sättet att bevara friska njurar livet ut.

• Kreatinin: En nedbrytningsprodukt som bildas när muskler omsätter energi. Eftersom kreatinin produceras i ungefär samma takt varje dag fungerar det som en indirekt indikator på njurarnas filtrationsförmåga. Om njurarna inte klarar att rensa bort kreatinin ur blodet stiger nivån. Förhöjt kreatinin kan alltså tyda på nedsatt njurfunktion, men värdet påverkas också av ålder, kön, muskelmassa, vätskenivå och kost. En vältränad person med hög muskelmassa kan till exempel ha något högre värde utan att det betyder att njurarna är sjuka, medan äldre personer kan ha försämrad njurfunktion trots kreatinin inom normalområdet.
• Cystatin C: Ett litet protein som produceras kontinuerligt i alla kroppens celler och passerar fritt genom njurarnas filter. Eftersom produktionen är jämn och inte påverkas av muskelmassa, kön eller diet anses cystatin C vara en mer stabil och tillförlitlig markör än kreatinin – särskilt hos äldre, barn, personer med låg muskelmassa eller vid misstanke om tidig njurpåverkan. Förhöjt cystatin C kan avslöja en begynnande försämring av njurfunktionen även när kreatininvärdet fortfarande ser normalt ut. Därför används det ofta som komplement för att bekräfta eller förfina tolkningen av eGFR.
• eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet): Ett beräknat mått som visar hur mycket blod njurarna filtrerar per minut. Det räknas fram utifrån kreatinin- eller cystatin C-nivåer tillsammans med faktorer som ålder, kön och kroppsstorlek. Ett normalt eGFR ligger vanligen över 90 ml/min/1,73 m². När eGFR sjunker betyder det att njurarnas reningsförmåga minskar. Värden mellan 60 och 89 kan fortfarande vara normala hos äldre personer, medan lägre nivåer ofta tyder på en nedsatt funktion. eGFR används också för att följa utvecklingen över tid och för att avgöra om försämringen är tillfällig, stabil eller progressiv.

Tillsammans ger dessa värden en heltäckande bild av njurarnas förmåga att rena blodet. Genom att kombinera kreatinin, cystatin C och eGFR kan man upptäcka även små förändringar i filtrationsförmågan och följa hur njurfunktionen utvecklas över tid.

Hur tolkas njurprover i vården?

I vården tolkar läkaren njurprover genom att jämföra kreatinin, cystatin C och eGFR samt se hur de förändras över tid. Eftersom njurfunktionen kan variera tillfälligt vid exempelvis uttorkning eller infektion är det viktigt att värdena bedöms i sitt sammanhang.

• eGFR över 90 ml/min: Normal njurfunktion.
• eGFR 60–89 ml/min: Lätt nedsatt funktion, ofta utan symtom. Kan vara normalt vid hög ålder.
• eGFR 30–59 ml/min: Måttlig njurfunktionsnedsättning. Bör följas upp och utredas.
• eGFR 15–29 ml/min: Allvarlig nedsättning – risk för symtom och komplikationer.
• eGFR under 15 ml/min: Grav njursvikt – dialys eller transplantation kan bli aktuellt.

Läkaren väger även in andra faktorer som blodtryck, urinprover och eventuella symtom. Kombinationen av högt kreatinin, förhöjt cystatin C och lågt eGFR stärker misstanken om njurpåverkan. I vissa fall upprepas proverna efter några dagar för att bekräfta att förändringen är bestående.

Njursvikt – när njurarna förlorar sin filtrationsförmåga

När njurarna förlorar sin förmåga att filtrera blodet effektivt börjar slaggprodukter och vätska ansamlas i kroppen. Det leder till en gradvis obalans i hela systemet – från blodtryck och saltbalans till kroppens syra–basnivå. Tillståndet kallas njursvikt och kan vara akut eller kroniskt beroende på hur snabbt försämringen sker och om den går att återhämta.

• Akut njursvikt: Utvecklas plötsligt, ofta inom dagar. Det kan orsakas av kraftig uttorkning, svår infektion, blodtrycksfall, blockerat urinflöde (t.ex. njursten eller prostataförstoring) eller läkemedel som tillfälligt påverkar njurarna – särskilt vissa smärtstillande (NSAID) eller kontrastmedel vid röntgenundersökningar. Vid akut njursvikt stiger nivåerna av kreatinin och cystatin C snabbt, medan eGFR sjunker markant. Om orsaken hittas i tid och behandlas kan njurarna ofta återhämta sig helt. Men obehandlat kan tillståndet snabbt bli livshotande.
• Kronisk njursvikt: Är en långsamt fortskridande försämring som sker över månader eller år. Den vanligaste orsaken är diabetes och högt blodtryck, men även ålder, övervikt, ärftlighet, läkemedel och kronisk inflammation i njurarna kan bidra. Många märker ingenting förrän en stor del av funktionen redan gått förlorad. Trötthet, svullnad i benen, klåda eller skummande urin är sena tecken. Därför upptäcks tillståndet ofta av en slump – vid en hälsokontroll eller annan blodprovstagning. Det viktiga är att följa utvecklingen över tid och förstå förändringen, inte enbart fokusera på enskilda värden.

Skillnaden mellan akut och kronisk njursvikt handlar främst om förloppet och återhämtningsmöjligheten. Akut njursvikt kan gå tillbaka helt om den behandlas snabbt, medan kronisk njursvikt sällan läker ut – men den kan bromsas, stabiliseras och hanteras effektivt med rätt behandling, livsstilsförändringar och uppföljning. Ju tidigare nedsättningen upptäcks, desto större är chansen att bevara njurfunktionen på lång sikt.

Forskning visar att kronisk njursvikt ofta är en ”tyst” folksjukdom. Många lever i flera år med nedsatt njurfunktion utan att veta om det, tills värdena börjar visa en tydlig försämring. Därför är regelbundna kontroller av njurvärden – särskilt hos personer med riskfaktorer – en av de mest effektiva förebyggande åtgärderna i modern vård.

Hur vanligt är nedsatt njurfunktion?

Nedsatt njurfunktion är vanligare än många tror. Studier visar att omkring 10 % av den vuxna befolkningen har någon grad av kronisk njurfunktionsnedsättning, och förekomsten ökar markant med stigande ålder. Bland personer över 70 år har upp till var tredje en mätbar försämring av njurarnas filtrationsförmåga, ofta utan tydliga symtom.

Det innebär att många lever med nedsatt njurfunktion utan att veta om det – något som kan upptäckas tidigt genom enkla blodprover. En gradvis försämring kan gå långsamt under flera år, men regelbundna kontroller gör det möjligt att bromsa utvecklingen och undvika komplikationer.

Riskgrupper som bör testa njurfunktionen

Vissa grupper löper större risk att utveckla njurpåverkan och bör därför kontrollera sina njurvärden regelbundet:

• Personer med diabetes (typ 1 eller typ 2).
• Personer med långvarigt högt blodtryck.
• Äldre över 60 år.
• Personer med hjärt–kärlsjukdom eller förhöjda blodfetter.
• De som använder vätskedrivande läkemedel, NSAID eller blodtryckssänkande mediciner under lång tid.
• Personer med ärftlig njursjukdom i familjen.
• De som har haft upprepade urinvägsinfektioner, njursten eller nedsatt urinflöde.

Genom att identifiera riskgrupper tidigt och följa upp med regelbundna blodprover kan man minska risken för kronisk njursvikt och skydda njurarnas funktion över tid.

Livsstilens betydelse för njurhälsan

Det finns mycket man själv kan göra för att skydda njurarna. Drick tillräckligt med vatten, undvik överdriven konsumtion av salt, alkohol och socker, och motionera regelbundet. Håll blodtrycket stabilt och kontrollera blodsockret om du har diabetes. Rökstopp och en balanserad kost är också avgörande för att bromsa eventuell försämring av njurfunktionen.

Vad betyder förhöjda värden?

Förhöjt kreatinin eller cystatin C betyder att njurarna inte filtrerar blodet lika effektivt. Det kan bero på tillfälliga faktorer som vätskebrist, infektion eller läkemedel – men också på kroniska tillstånd som:

• Kronisk njursjukdom (CKD)
• Diabetesnefropati – njurpåverkan vid diabetes
• Hypertoni – långvarigt högt blodtryck
• Njurinflammation (glomerulonefrit)
• Obstruktion – till exempel förstorad prostata eller njursten

Läkaren avgör om förändringen är övergående eller kräver vidare utredning. Ibland kompletteras blodprover med urinprov (albumin/kreatinin-kvot) för att se om protein läcker ut i urinen – ett tidigt tecken på njurpåverkan.

Ett njurprov som kan göra skillnad

De flesta märker inte när njurarna börjar tappa funktion – men tidig upptäckt gör att man kan bromsa utvecklingen. Ett enkelt blodprov kan visa hur dina njurar mår, långt innan du får symtom. På Testmottagningen.se kan du beställa Njurstatus med läkarkommentar och få en tydlig tolkning av dina värden för Cystatin C, eGFR och Kreatinin. Provet tas på laboratorium och kompletteras med en medicinsk bedömning som förklarar vad resultaten betyder för just dig.

Vill du kontrollera din njurstatus? Beställ vår hälsokontroill Njurkollen och få svar på hur dina njurar mår.