Snabbversion
Vad innebär ett normalt MR-resultat?
En magnetkameraundersökning (MR) visar detaljerade bilder av skelettet och mjukdelar som muskler, diskar och nerver. Med ett normalt MR-resultat menas att man inte hittat några tecken på allvarliga skador, inflammationer eller andra sjukdomstillstånd. Det innebär dock inte att smärtan är inbillad eller mindre verklig.
Vanliga orsaker till ländryggssmärta med normal MR
Ibland händer det att MR-resultatet är normalt trots att patienten påtalar en ihållande smärta i ländryggen. Det kan bero på flera orsaker, här redogör vi för några av de vanligaste tillstånden.
Muskelspänningar
Ensidiga rörelser, långvarigt stillasittande och överbelastning kan orsaka spänningar i muskler som inte syns på MR. Muskelspänningar kan orsaka molande värk eller huggande smärta och att man känner sig trött i ryggen.
Stela leder och nedsatt rörlighet
I ryggen finns små leder, till exempel i övergången mellan rygg och bäcken samt mellan kotorna i ryggraden. Dessa kan bli stela och orsaka smärta utan att MR visar något avvikande. Stelheten kan i sig begränsa rörligheten i ryggen, vilket kan påverka muskler och kroppens hållning.
Funktionella problem
Ibland kan man få ont av att muskler och leder inte samarbetar på ett optimalt sätt. Smärta i ländryggen kan till exempel orsakas av svag bålmuskulatur, felaktiga lyft eller att kroppen behövt kompensera och ändra rörelsemönster efter en tidigare skada. Sådana typer av smärtproblematik syns inte alltid på en MR.
Psykosociala faktorer
Det vanligaste att smärtan beror på fysiska skador, men även faktorer som stress, sömnbrist, oro eller annan psykisk belastning kan påverka kroppens smärtsystem. Långvarig smärta gör nervsystemet mer känsligt, vilket kan göra att även små signaler upplevs som värk. Det innebär förstås inte att smärtan är psykisk, utan är ett tydligt bevis för hur kropp och psyke samverkar.
Vad gör jag nu?
Om man har smärta i ländryggen men en normal MR behöver man oftast inte oroa sig för någon allvarlig sjukdom. De flesta som har ont i ryggen blir bättre inom ett par veckor — men det betyder inte att man ska "stå ut". Både egenvård och rätt typ av vårdkontakt kan göra stor skillnad.
Egenvård och rörelse
- Promenera eller gör träna lätt dagligen.
- Undvik att sitta stilla för länge; byt position ofta.
- Stärk bål- och ryggmuskulatur genom enkla övningar.
- Testa avslappning, stretching eller värme mot spända muskler.
- Hantera stress – till exempel genom andningsövningar eller mindfulness.
Kontakta rätt vårdgivare
Om smärtan inte förbättras, eller om den påverkar vardagen, kan du vända dig till olika typer av vårdgivare. En fysioterapeut eller naprapat kan en göra bedömning av rörlighet, hållning och rörelsemönster och därefter utföra manuell behandling eller ordinera anpassad träning. En vårdcentral kan göra en samlat bedömning och remittera dig vidare för eventuell vidare utredning. Det viktiga är att behandlingen fokuserar på funktion och att du ska återfå rörelseförmågan, och inte enbart på smärtlindring.
Sök vård omedelbart om du får:
- Problem med att kontrollera blåsa eller tarm.
- Domningar, svaghet eller smärta som strålar ner i benet.
- Feber eller ofrivillig viktnedgång
- Hastigt tilltagande smärta som inte går över.