Snabbversion
Sammanfattning – så funkar MR på riktigt
MR (magnetkamera) är en modern bilddiagnostisk undersökning som används för att ta detaljerade bilder av kroppens inre utan att använda joniserande strålning. Trots att MR är en säker och väletablerad metod finns det flera vanliga missuppfattningar kring undersökningen, bland annat om strålning, smärta, metall i kroppen och hur lång tid undersökningen tar.
En MR-undersökning är smärtfri, icke-invasiv och används inom många medicinska områden – inte bara vid allvarliga sjukdomar. För de flesta tar undersökningen mellan 15 och 60 minuter, och i många fall kan vardagen fortsätta som vanligt direkt efteråt. Genom att känna till vad som är myt och vad som är fakta kan du känna dig tryggare inför en eventuell MR-undersökning.
- MR innebär farlig strålning: Nej, MR använder inga joniserande strålar.
- Metall i kroppen stoppar MR: Inte alltid – många implantat är MR-kompatibla.
- MR gör ont: Det är en smärtfri undersökning.
- MR är bara för allvarliga sjukdomar: MR används i många olika medicinska sammanhang.
- MR tar evigheter: Vanligtvis tar det 15–60 minuter.
Magnetisk resonanstomografi eller magnetkamera är en av de mest avancerade och användbara bilddiagnostiska metoderna inom modern medicin. Trots att tekniken används dagligen på sjukhus och kliniker finns det många missuppfattningar kring hur undersökningen fungerar, om den är farlig och vad den kan upptäcka.
I den här artikeln reder vi ut fem vanliga myter om MR-undersökningar och förklarar vad som är sant.
1. ”MR-skanningar använder farlig strålning”
Fakta: MR-undersökningar använder inte joniserande strålning som röntgen eller CT-skanningar. Istället används ett starkt magnetfält och radiovågor för att skapa detaljerade bilder av kroppens mjukdelar.
Eftersom MR inte innefattar strålning är det en säkrare undersökning för personer som är i behov av upprepade undersökningar som vid kronisk sjukdomsövervakning.
2. ”Du kan inte göra en MR om du har metall i kroppen”
Fakta: Även om MR-maskinen har ett starkt magnetfält är inte alla typer av metall ett hinder. Merparten av dagens moderna medicinska implantat (t.ex. pacemakers eller ledproteser) är designade för att vara MR-kompatibla.
Det är såklart av högsta vikt att alltid berätta om du har metall i kroppen innan undersökningen. Då kan personalen avgöra om en säker MR-undersökning är möjlig eller om alternativ bilddiagnostik bör användas.
3. ”MR-undersökningar är smärtsamma och obehagliga”
Fakta: En MR-undersökning är icke-invasiv och helt smärtfri. Du ligger stilla (du bör ligga stilla) på en brits medan maskinen tar bilder. Du kommer visserligen uppleva bullriga ljud och ibland känna dig lite obekväm av att ligga stilla, men det gör inte ont.
Tips: För att göra undersökningen mer behaglig får du ofta hörselskydd eller musik via hörlurar under undersökningen.
4. ”MR genomförs endast vid misstanke om allvarliga sjukdomar”
Fakta: Metoden används för många olika typer av medicinska utredningar inte bara för allvarliga diagnoser. Det är ett viktigt verktyg för prevention men givetvis även för att undersöka allt från ledskador och ryggproblem, tumörer, blodkärlsförändringar och neurologiska tillstånd.
Exempel: Läkarna kan beställa en MR för att bättre förstå orsaken till smärta, svullnad eller för att följa upp tidigare fynd – även om det inte finns en misstänkt allvarlig diagnos initialt.
5. ”MR tar väldigt lång tid och är opraktiskt”
Fakta: En typisk MR-undersökning tar oftast 15–30 minuter. Tiden varierar beroende på vilket eller vilka område som ska undersökas. Förberedelser är i regel enkla och du kan oftast återgå till normala aktiviteter direkt efteråt.
Patientinformation: Remitterande läkare samt personal som medverkar vid undersökningen ska ge dig tydliga instruktion både före och efter undersökningen. Detta omfattar allt ifrån om du behöver ändra kläder, ta bort metallföremål eller om några särskilda förberedelser krävs.