Snabbversion
Sammanfattning
Förmaksflimmer är en allvarlig men ofta tyst hjärtsjukdom som drabbar hundratusentals svenskar – många utan att veta om det. Med ökad ålder stiger risken markant, och oupptäckt flimmer är en av de främsta orsakerna till stroke.
Diagnos ställs genom EKG, men eftersom flimret kan vara tillfälligt krävs ofta långtidsregistrering. Tack vare ny teknik är det idag möjligt att genomföra långtids-EKG i hemmet och få analys av kardiolog – helt på distans. Det minskar belastningen på primärvården och gör tidig upptäckt mer tillgänglig för alla, oavsett var man bor.
Trots dessa möjligheter har endast en bråkdel av patienterna fått tillgång till portabel EKG-teknik via vården. Genom att sprida kunskap, införa screening och använda den teknik som redan finns kan vi minska mörkertalet – och rädda liv.
En folksjukdom med ett stort mörkertal
Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmrubbning som går att behandla – men bara om den upptäcks i tid. Sannolikheten att drabbas ökar markant med åldern, och män löper större risk än kvinnor. Även om själva flimret sällan är farligt i stunden, innebär det en allvarlig hälsorisk: utan behandling kan förmaksflimmer öka risken för stroke med upp till fem gånger. Därför är tidig diagnos avgörande – och kan i många fall rädda liv.
I Sverige lever över en halv miljon människor med förmaksflimmer – en hjärtsjukdom som får hjärtat att slå oregelbundet och ofta för snabbt. Många vet dock inte om att de är drabbade. Enligt Flimmerrapporten från Riksförbundet HjärtLung uppskattas att cirka 127 000 personer har förmaksflimmer utan att ha fått en diagnos.
Det innebär att tusentals människor varje dag lever med en kraftigt ökad risk för stroke, utan att vara medvetna om det. Stroke kan leda till livslånga funktionsnedsättningar – eller i värsta fall vara dödlig.
EKG – nyckeln till diagnos
Förmaksflimmer diagnostiseras genom elektrokardiografi (EKG), som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Traditionellt används ett 12-avlednings-EKG på sjukhus, där elektroder placeras på bröstet för att fånga hjärtats signaler vid ett givet tillfälle.
Men eftersom flimmer ofta är episodiskt – det vill säga kommer och går – räcker det inte alltid med ett kort mätfönster för att ställa diagnos. Här är långtids-EKG ett viktigt verktyg. Patienten bär då en liten portabel enhet som registrerar hjärtats aktivitet under ett eller flera dygn, vilket ger en mer rättvisande bild av hjärtats rytm i vardagen.
| Åldersgrupp | Andel med diagnos |
|---|---|
| 0–49 år | ca 0,5 % |
| 50–54 år | ca 2 % |
| 55–59 år | ca 3 % |
| 60–64 år | ca 5 % |
| 65–69 år | ca 7 % |
| 70–74 år | ca 11 % |
| 75–79 år | ca 16 % |
| 80–84 år | ca 22 % |
| 85+ år | ca 30 % |
Källa: Socialstyrelsen och SCB (2021).
Ny teknik möjliggör EKG i hemmet
Utvecklingen av portabla och användarvänliga EKG-enheter har revolutionerat möjligheterna att upptäcka oupptäckt förmaksflimmer – inte bara i vården, utan också i hemmet. Med hjälp av modern teknik kan individer idag enkelt övervaka sin hjärtrytm utan att behöva boka fysiska besök i primärvården, där köerna ofta är långa och belastningen hög.
Det finns nu flera tillförlitliga metoder för att genomföra EKG-registrering på egen hand, till exempel:
- Tum-EKG: Små, portabla enheter som patienten själv håller i handen för att spela in ett kort EKG vid behov.
- EKG-plåster: Tunn, självhäftande teknik som fästs direkt på huden och registrerar hjärtrytmen kontinuerligt under flera dygn – så kallat långtids-EKG.
- Mobilappar: Applikationer som använder mobilens kamera för att läsa av pulsen via fingertoppen.
- Pulsklockor med EKG-funktion: Bärbara enheter som kan identifiera avvikelser i hjärtrytmen i realtid.
Det verkligt banbrytande är att dessa tester numera kan genomföras helt i hemmet och analyseras på distans av kardiologer. Det innebär att du inte längre behöver vänta flera månader på ett specialistbesök eller vara hänvisad till sjukhusets EKG-avdelning. Med en enkel beställning kan du få hem ett långtids-EKG som registrerar din hjärtrytm under 1–3 dygn, och därefter få en professionell tolkning av en hjärtspecialist – ofta inom några dagar.
Denna digitala vårdkedja har potential att avlasta primärvården kraftigt och samtidigt minska mörkertalet. Trots detta visar Hjär-tLungs medlemsundersökning att endast en av sex personer med flimmerdiagnos har fått möjlighet att använda portabel EKG-teknik via vården. Det tyder på ett stort gap mellan den tekniska utvecklingen och det faktiska nyttjandet inom sjukvårdssystemet.
Genom att ta tillvara på dessa nya möjligheter kan vi drastiskt förbättra tillgången till snabb och korrekt diagnos – oavsett var i landet man bor. Tekniken finns redan – nu behöver vården och samhället hänga med.
Symtom att vara uppmärksam på
Förmaksflimmer kan ge olika symtom, men ibland inga alls. Att känna igen tecknen är avgörande:
- Oregelbunden eller snabb puls
- Trötthet och nedsatt ork
- Andfåddhet vid aktivitet eller vila
- Tryck eller obehag i bröstet
- Yrsel eller svimningskänsla
- Oro eller ångest utan tydlig orsak
- Inga symtom alls – men risken för stroke finns ändå
Det är därför viktigt att ta symtom – eller avsaknaden av dem – på allvar. Regelbunden kontroll och proaktiv screening kan göra skillnad.
Vad behöver bli bättre i vården?
För att minska mörkertalet och rädda fler liv krävs att vi:
- Inför opportunistisk screening vid vårdbesök, särskilt för äldre
- Ger tillgång till specialistmottagningar med expertis inom hjärtrytmrubbningar
- Utbildar patienter för bättre följsamhet till behandling och ökad trygghet
- Integrerar flexibel EKG-teknik i vårdflödet – även i primärvården
Kunskap och teknik räddar liv
Ju tidigare förmaksflimmer upptäcks, desto större chans att undvika stroke och andra allvarliga komplikationer. Med rätt teknik, bättre information och ett mer tillgängligt vårdsystem kan fler leva ett långt och friskt liv – även med flimmer.