Snabbversion
Listeria är en ovanlig men potentiellt livshotande bakterieinfektion. Den sprids via mat som vi ofta uppfattar som helt vardaglig – ost, lax, köttpålägg eller färdigrätter. För de flesta innebär den bara milda symtom, men för utsatta grupper kan infektionen få mycket allvarliga följder. Genom att förstå hur listeria fungerar, och genom enkla men konsekventa livsmedelshygieniska rutiner, kan risken minimeras. Det handlar inte om att undvika all mat som kan innehålla bakterien, utan om att göra medvetna val – särskilt om man tillhör en riskgrupp.
Vad är listeria?
Listeria monocytogenes är en bakterie som kan orsaka den allvarliga infektionen listerios. Även om listeria hör till de mer ovanliga livsmedelsburna sjukdomarna i Sverige – mellan 50 och 100 rapporterade fall per år – kan sjukdomen vara livshotande för vissa grupper. Särskilt utsatta är gravida kvinnor, äldre personer samt personer med nedsatt immunförsvar.
Det som gör listeria speciell är inte bara att den är farlig, utan att den kan gömma sig i vardagliga livsmedel som vi ofta uppfattar som helt ofarliga. Ett kylskåp som känns tryggt och rent kan i själva verket ge bakterien möjlighet att växa, något som skiljer den från många andra matförgiftande bakterier.
Hur drabbas människor av listeria?
Listeria finns naturligt i jord, vatten och bland djur, ofta utan att orsaka sjukdom hos djuren själva. För människor sker smittan vanligen genom livsmedel som är kontaminerade.
Exempel på riskprodukter:
- opastöriserade mjölkprodukter, framför allt mjuka mögel- och dessertostar
- råa eller kallrökta fiskprodukter, som gravad eller rökt lax
- skivat köttpålägg som förvarats länge
- patéer, färdiga sallader och andra kylda färdigprodukter
En viktig egenskap hos listeria är att den kan föröka sig i kylskåpstemperatur, vilket gör att även korrekt förvarade livsmedel kan bli farliga om de står för länge. Detta skiljer den från många andra bakterier som tvärtom hämmas av kyla. I vardagen kan det innebära att en ostbricka som legat några dagar extra, en matlåda som inte värmts upp tillräckligt eller ett skivat pålägg i kylskåpsdörren kan bli en potentiell risk för känsliga personer.
Symtom på listerios
Listerios kan te sig mycket olika beroende på vem som drabbas. Hos friska vuxna är symtomen ofta relativt milda så som feber, muskelvärk, huvudvärk eller kortvariga magbesvär och många märker knappt att de har haft infektionen.
Hos personer i riskgrupp kan sjukdomen däremot bli allvarlig:
- feber och muskelsmärtor som inte går över
- kraftig huvudvärk, illamående eller diarré
- i svåra fall utvecklas hjärnhinneinflammation (meningit) eller blodförgiftning (sepsis)
För gravida kvinnor finns en särskild risk. Även om symtomen hos modern ofta är milda kan bakterien passera över till fostret, vilket kan leda till missfall, för tidig förlossning eller allvarliga skador på barnet. Enligt CDC leder ungefär 20 procent av de allvarliga fallen till dödsfall, vilket gör listeria till en av de mest fruktade livsmedelsburna infektionerna.
Hur upptäcks listeria?
Vid misstanke om listerios krävs medicinsk utredning. Den vanligaste metoden är blododling, där man söker efter bakterien direkt i blodet. Om det finns tecken på hjärnhinneinflammation kan även ryggmärgsvätska analyseras.
Proverna måste odlas i laboratorium för att Listeria monocytogenes ska kunna identifieras. Det är alltså inte en infektion som går att upptäcka genom ett enkelt snabbtest eller ett vanligt blodprov.
Folkhälsomyndigheten betonar i sina riktlinjer att blododling är den vanligaste och mest pålitliga metoden för att diagnostisera invasiv listerios.
Hur sprids listeria via kosten?
Listeriabakterien sprids framför allt via livsmedel som inte hettats upp ordentligt. Eftersom den kan överleva och till och med växa vid kylskåpstemperatur är mat som lagras länge i kylen särskilt riskabel.
Exempel på spridningsvägar i vardagen
- rester som inte värmts upp ordentligt innan de äts
- ostar gjorda på opastöriserad mjölk
- färdigrätter och färdiga sallader nära bäst före-datum
- rökta fiskprodukter som konsumeras utan upphettning
- pålägg som legat öppnade länge i kylen
Den gemensamma nämnaren är kylda livsmedel som äts utan uppvärmning och som har lång hållbarhetstid.
Praktiska tips för att minska risken för listeria
Även om listeria är svår att upptäcka går det att minska risken betydligt med goda vanor:
- Värm maten ordentligt – bakterien dör vid 70°C.
- Ät färska produkter och undvik kylskåpsmat som stått för länge.
- Håll kylskåpet kallt, helst under +4°C.
- Tvätta händer, knivar och skärbrädor noggrant efter kontakt med råa livsmedel.
- Riskgrupper bör undvika rå fisk, opastöriserad ost och andra risklivsmedel.
- Byt disktrasor ofta och håll köksytor rena för att undvika spridning.