Gallsten – så känner du igen symtomen

Vad är gallsten?

Gallstenar är små kristaller som bildas i gallblåsan – ett litet organ som lagrar galla, den vätska som hjälper kroppen att bryta ner fett. När balansen i gallans sammansättning rubbas kan kolesterol eller kalksalter börja klumpa ihop sig och bilda stenar. De flesta som har gallsten märker det inte alls. Dessa så kallade tysta gallstenar ger inga besvär och upptäcks vanligtvis av en slump vid exempelvis ultraljud eller röntgen av magen. Problem uppstår först när en sten fastnar i gallgången och hindrar gallan från att rinna ut. Då kan du få ett såkallat gallstensanfall som kan upplevas som en intensiv, krampartad smärta som kan vara mycket kraftig.

Vanliga symtom vid gallsten

Besvären uppkommer oftast efter fettrika måltider eftersom gallblåsan då drar ihop sig för att frisätta galla till tarmen. Galla behövs för att bryta ner fett, men om en sten ligger i vägen och blockerar gallgången kan inte gallan rinna ut som den ska. Trycket i gallblåsan ökar snabbt och orsakar en intensiv, krampartad smärta under höger revbensbåge. Ju mer fett som finns i maten, desto kraftigare sammandragning och desto större risk för smärtanfall.

Typiska symtom som du bör uppmärksamma

• Skärande eller krampartad smärta under höger revben.
• Smärta som strålar mot ryggen eller höger skuldra.
• Tryckkänsla eller molande värk i mellangärdet.
• Illamående, kallsvettning och ibland kräkningar.
• Uppblåst och bubblig mage.
• Smärtan minskar ofta när du rör dig – många har svårt att ligga stilla.
• Besvären kan komma i attacker med perioder emellan då du är helt symtomfri.

Smärtan brukar komma plötsligt och nå maximal styrka inom minuter och många beskriver den som en av de mest intensiva smärtor de upplevt.

Komplikationer vid gallsten

Om gallstenen täpper till gallgången under längre tid kan gallan bli stillastående, vilket irriterar och inflammerar gallblåsans vägg. Den stillastående gallan kan även ge upphov till infektioner eller påverka andra organ, som levern och bukspottkörteln. I sådana fall kan tillståndet bli mer allvarligt och kräva medicinsk behandling.

Inflammation i gallblåsan (kolecystit)

Om en sten fastnar och gallblåsan blir inflammerad kallas det för kolecystit vilket kan orsaka;

• Ihållande smärta under höger revben.
• Feber och ömhet vid tryck.
• Ibland illamående och kräkningar.

Smärtan släpper inte mellan anfallen utan är konstant och dov.

Inflammation i bukspottkörteln (pankreatit)

En gallsten som fastnar i övergången till bukspottkörtelns gång kan orsaka en akut inflammation i bukspottkörteln. Detta är ett allvarligt och ibland livshotande tillstånd. Vid pankreatit kan du uppleva följande symtom;

• Kraftiga, huggande smärtor i övre delen av magen.
• Illamående, kräkningar och ibland feber.
• Smärta som strålar bakåt mot ryggen.

Tillståndet kräver nästan alltid sjukhusvård varpå du ska kontakta behandlande vårdgivare omgående vid misstanke.

Gulsot (ikterus)

Om gallgången täpps till helt kan galla inte längre nå tarmen. Då kan du utveckla gulsot, med symtom som:

• Gulaktig hud och ögonvitor.
• Mörk urin och ljus eller gråvit avföring.
• Klåda på kroppen.
• Molande smärta under höger revben.

Vid gulsot kan även infektion i gallgångarna tillstöta, vilket märks genom hög feber och frossa.

Varför får man egentligen gallsten?

Gallsten bildas när balansen mellan ämnena i gallan rubbas. Galla består huvudsakligen av vatten, gallsyror, kolesterol och bilirubin. Dessa är ämnen som tillsammans gör det möjligt för kroppen att bryta ner fett. När gallan innehåller för mycket kolesterol i förhållande till gallsyrorna, kan kolesterolet börja kristallisera. Dessa mikroskopiska kristaller växer med tiden till större stenar i gallblåsan.

Om gallblåsan dessutom inte tömmer sig ordentligt, till exempel vid långvarig fasta eller stillasittande livsstil, stannar gallan kvar längre än normalt och risken ökar att kristallerna hinner bildas. Även hormonella faktorer, som östrogenpåverkan under graviditet eller vid användning av p-piller, kan bidra genom att förändra gallans sammansättning och öka mängden kolesterol. Med andra ord uppstår gallsten när flera faktorer samverkar, en obalans i gallans innehåll, nedsatt tömning av gallblåsan och ibland ärftliga skillnader i hur kroppen hanterar kolesterol och gallsyror.

Faktorer som bidrar till ökad risk för gallsten

• Hormonpåverkan (till exempel graviditet, p-piller, östrogenbehandling).
• Ålder över 40 år.
• Övervikt eller snabb viktnedgång.
• Fettrik kost och låg fiberhalt.
• Ärftlighet – har flera i familjen haft gallsten ökar risken.
• Diabetes och vissa leversjukdomar.

Hur diagnostiseras gallsten?

Diagnosen ställs utifrån typiska symtom och bekräftas med bilddiagnostik. Förstahandsvalet är ultraljud, som snabbt kan visa stenar och tecken på inflammation, medan MR buk MRCP (magnetkameraundersökning av gallvägarna) används vid oklara fall. Blodprover som ALAT och Bilirubin kompletterar undersökningen för att upptäcka påverkan på levern eller gallgångarna.

Ultraljud

Förstahandsvalet vid misstänkt gallsten. Ultraljudet visar gallblåsan och gallgångarna tydligt och kan avslöja både stenar och tecken på inflammation. Undersökningen är snabb, ofarlig och utan strålning.

Magnetkamera - MR buk (MRCP)

Vid osäkerhet eller misstanke om att en sten fastnat längre ned i gallvägarna används en MRCP (magnetkameraundersökning av gallvägarna). Den ger detaljerade bilder utan kontrastmedel och används när man behöver en mer exakt bild av gallgångarna.

Datortomografi (CT)

Kan användas för att utesluta andra orsaker till buksmärta eller vid svårare fall där ultraljud inte räcker.

Blodprover

Blodprover används för att bedöma leverpåverkan och eventuell infektion.

• ALAT (alaninaminotransferas) – visar tecken på leverskada
• ASAT (aspartataminotransferas) – speglar leverpåverkan
• ALP (alkaliskt fosfatas) – stiger vid gallstas
• Bilirubin – ökar vid blockering i gallvägarna
• CRP (C-reaktivt protein) – visar graden av inflammation
• Leukocyter (vita blodkroppar) – stiger vid infektion
• S-Amylas – används för att utesluta inflammation i bukspottkörteln

Behandling av gallsten

Behandlingen anpassas efter hur mycket besvär gallstenen orsakar. Vid lindriga anfall räcker det ofta med smärtstillande läkemedel som diklofenak eller paracetamol, och att undvika fet mat tills smärtan gått över. Om besvären återkommer, eller om gallstenen orsakar inflammation, rekommenderas oftast en titthålsoperation (laparoskopisk kolecystektomi) där gallblåsan tas bort. Ingreppet är säkert, innebär kort sjukhusvistelse och förebygger framtida anfall. I sällsynta fall, när operation inte är möjlig, kan gallstenar lösas upp med läkemedel som ursodeoxicholsyra, men behandlingen fungerar bara på vissa typer av stenar och tar lång tid.

Sök vård om du får kraftig eller ihållande smärta under höger revben, feber, frossa, gulfärgning av hud eller ögonvitor, eller om du kräks och smärtan inte går över. Återkommande magbesvär efter måltid bör också utredas, eftersom det kan vara tecken på gallsten även vid mildare symtom.

Vanliga frågor om gallsten

Kan man ha gallsten utan symtom?

Ja, många har så kallade tysta gallstenar som inte kräver behandling.

Är gallsten ärftligt?

Ja, delvis. Gener kan påverka hur kroppen hanterar kolesterol och gallsyra, vilket ökar risken att bilda stenar.

Kan gallsten försvinna av sig själv?

Små stenar kan passera spontant, men risken för nya stenar är stor.

Vilken kost är bäst vid gallsten?

Ät regelbundet och undvik stora, feta måltider. En fiberrik kost med frukt, grönsaker och fullkorn kan minska risken för nya besvär.