Axelsmärta vid vissa rörelser? Det kan bero på impingement

Vad är impingement i axeln?

Impingement betyder ”inklämning” och syftar på att mjukdelar, som senor och slemsäckar, i axelleden kläms åt mellan överarmsbenet och en del av skulderbladet när du lyfter armen.

När detta sker är det oftast en eller flera av musklerna i rotatorkuffen som kommer i kläm. Resultatet blir en inflammation som orsakar smärta och ibland svullnad eller svaghet i axeln.

Varför får man impingement i axeln?

Det kan finns flera orsaker som bidrar till att inklämningen i axeln uppstår:

• Överanvändning av axeln – vid upprepade rörelser, som till exempel målning, träning eller arbete över huvudet
• Dålig hållning – rundade axlar minskar utrymmet i leden
• Svaga eller obalanserade muskler – särskilt i rotatorkuffen eller runt skulderbladet
• Åldersförändringar – senorna blir mer känsliga med tiden
• Anatomiskt trångt utrymme – vissa har medfött smalare ledutrymme (krokigt akromion)

Vanliga symtom på impingement i axeln

Symtomen utvecklas ofta gradvis och förvärras även vid belastning, det är vanligt att uppleva följande:

• Smärta vid lyft av armen över axelhöjd
• Smärta vid vissa rörelser, som att ta på sig jackan eller sträcka sig uppåt
• Värk på utsidan eller framsidan av axeln
• Nattlig värk – särskilt om du ligger på den onda sidan
• Känsla av svaghet eller stelhet i axeln

Test du kan göra hemma för ledtråd om du har impingement i axeln

Här är tre saker du kan prova hemma för att se om dina besvär liknar impingement:

Prova att lyfta armen långsamt, rakt ut åt sidan och upp över huvudet, om du känner smärta mellan 60 och 120 graders vinkel, tyder det på inklämning.

Ett annat test är att lyfta armen rakt fram i 90 grader, med armbågen böjd. Håll samtidigt emot med andra handen och vrid underarmen neråt (inåtrotation). Smärta i axeln tyder på impingement.

Ett tredje sätt att utreda om smärtan kan vara relaterad till impingement är att lyfta armen rakt upp mot örat med handflatan nedåt. Om du får ont vid den rörelsen, är det ett typiskt tecken.

Vad kan jag göra själv vid inklämning?

Undvik lyft och rörelser som förvärrar besvären. Helt stilla bör du däremot inte vara – lätt rörlighet är bättre än total vila.

Fysioterapi med stabiliserande övningar för axel och skulderblad är mycket effektivt. Då ligger fokus ofta på:

• Rotatorkuffen
• Skulderbladskontroll
• Hållning

En framåtlutad hållning gör impingement värre. Försök sträcka på dig, dra bak axlarna och undvik att sitta med hängande axlar.

Vad ska jag göra när egenvård inte räcker?

Om du trots vila, förbättrad hållning och träning fortfarande har ont efter 6–8 veckor, är det dags att ta hjälp. En fysioterapeut eller läkare kan göra en klinisk bedömning – och vid behov gå vidare med bilddiagnostik.

MR – ett verktyg för att utreda varför du har ont

Om dina besvär är långvariga eller mer komplexa kan läkaren remittera dig till en MR-undersökning (magnetkamera) av axeln. Genom en magnetkameraundersökning kan man se:

• Inflammation i slemsäck eller sena
• Förslitning eller bristningar i rotatorkuffen
• Trångt utrymme i axelleden
• Andra skador i axelns mjukdelar

I vissa fall kan man också upptäcka nervinklämningar – särskilt om man samtidigt har symtom som domningar, svaghet eller strålande smärta. I så fall kan även en MR av halsryggen bli aktuell.