Snabbversion
Kunskapsgapet som kostar - hur arbetsgivare bör hantera psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är idag en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Trots att ämnet är mer aktuellt än någonsin, visar siffror från HR-barometern på en alarmerande brist i organisationernas beredskap: att bara var fjärde chef har tillräcklig kunskap för att hantera medarbetare som mår dåligt.
För en arbetsgivare innebär detta inte bara en risk för den enskilda medarbetarens välmående, utan också en betydande ekonomisk belastning och en utmaning för gruppdynamiken på arbetsplatsen. För att möta detta krävs en kombination av medicinsk förståelse, pedagogiskt ledarskap och preventiva åtgärder.
Utmaningen - när kunskapen inte räcker till
Att som arbetsgivare identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa – såsom förändrat beteende, trötthet eller minskad koncentrationsförmåga, kräver fingertoppskänsla och verktyg. När bristande kunskap får bli norm i ledarskapet uppstår en känsla av osäkerhet. Arbetsgivare undviker ofta de svåra samtalen, för de känns obehagliga. Det leder till att problemen växer och förvärras innan de tas om hand.
Psykisk ohälsa är inte enbart en privat fråga utan även en arbetsmiljöfråga. En arbetsgivare behöver inte vara psykolog, men måste ha kompetens att agera som en brygga till professionellt stöd och kunna anpassa arbetssituationen i tid, innan det blir för sent.
Hur ska en arbetsgivare hantera detta?
För att förebygga kunskapsgapet och säkra de anställdas välmående bör arbetsgivaren fokusera på tre huvudpelare:
- Utbildning och avstigmatisering: Genom att utbilda ledningsgrupper och chefer i grundläggande psykiatrisk medicinsk förståelse och samtalsmetodik, sänks trösklarna för att agera.
- Strukturerad hantering: Det ska finnas tydliga policys för hur psykisk ohälsa hanteras. Vem kontaktar man? Vilka anpassningar är möjliga? En trygg arbetsgivare är en arbetsgivare som vet att det finns ett system att luta sig mot.
- Proaktiva hälsokontroller: Vänta inte på att en medarbetare blir sjukskriven. Genom att implementera regelbundna hälsokontroller som även inkluderar den psykosociala hälsan, kan man upptäcka riskfaktorer i ett tidigt skede.
Hälsokontrollen – ett medicinskt skyddsnät
En hälsokontroll fungerar som en tidig varningssignal. Genom att erbjuda medicinska undersökningar som mäter stressnivåer och psykiskt välmående får arbetsgivaren ett kvitto på organisationens hälsa. Det skapar en trygghet för den anställde att bli sedd i tid, och ger arbetsgivaren värdefull data för att kunna sätta in rätt resurser där de behövs som mest.
